Efter frukost så var det dags för nästa utflykt. Nu satte vi målet mot Los Brecitos, en utsiktsplats på 1030 m höjd, där börjar också en vandringsled som vi kanske tänker gå.

På parkeringsplatsen nere vid flodbädden stod taxibilar, de stannade oss och frågade om vi ville bli körda upp. Men vi hade andra planer, vi ville köra själva upp först.

På en slingrande sicksackväg med hårnålskurvor tog vi oss sakta högre och högre upp. En vidunderlig utsikt över calderan erbjöds här och där, men stanna på vägen upp fick man inte.

På den här vägen erfor vi vad en billigare

hyrbil är mot en dyrare.

Motorn i denna lilla bil var inte stark, så

det blev mycket körning på ettans växel.

Men gick gjorde den och den höll ihop.

När vi till sist tagit oss upp hela vägen,

så stod det en hel del bilar däruppe.

Vi lyckades dock parkera med vår lilla

bil. På en skylt kunde vi läsa att man denna

lördag strikt skulle hålla sig till vandrings-

lederna och inte göra avstickare. Det var

nämligen jaktsäsong på vilda får och bilarna

som stod häruppe tillhörde jägarna.

Vi ville känna lite på vad det innebar att gå

på dessa stigar, så vi promenerade iväg på

leden som gick mot campingen i bergen.

Det var högt och brant på många ställen.

Lisbeth tyckte det var lite väl brant ibland.

Det var bara att

klamra sig fast vid

bergsväggarna, som

dock inte är så fasta

att hålla i.

Här har Lisbeth fått syn på

ett vilt djur, dock inget får.

Vattenfallet i bakgrunden är

inte stort, men det är högt.

En liten groda.

Jägarna var nu på väg ner från bergen och vi mötte dem lite här och där.

När vi nådde upp till Casas de Tenerra slog vi på stopp och tog oss en paus med dricka och frukt.

Här fanns en del hus. Hur någon kommit på tanken att bosätta sig här med endast denna stig och den långa slingriga vägen upp innan det, är mer än vi begriper. Att kila iväg och handla blir ju ett helt äventyr.

Vi tyckte att vi nu fått en aning om hur denna stig ser ut och därför kommer vi att gå hela vägen till campingen i bergen och sedan ner från den mot parkeringen igen. Fast vi kommer att övernatta på campingen för att kunna ta det i lugn takt. Detta får dock ske senare i veckan.

Vandringen tillbaka gick som vanligt snabbare än vandring ut. Det blev en hisnande bilfärd ner för samma slingriga hårnålsväg.

Nu var det dags för ett besök vid Nationalparkens Turistcenter. Där förkovrade vi oss en del i La Palma. Calderan i mitten på La Palma är den ihoprasade toppen på en stor vulkan. Det är alltså inne i vulkanen vi ränner runt på alla dessa stigar. La Palma är fortfarande en aktiv vulkanö, sista utbrottet var 1971, men även 1949 hade de utbrott. La Palma kan också komma att orsaka en jättekatastrof inom de närmaste åren. Hela västsidan i princip är på glid ner i havet. Går det sakta så blir det ingen katastrof, men rasar den ner snabbt och det kan den göra om det blir jordskalv och mer vulkanutbrott, då kommer en jättetsunami att skapas som kommer att utplåna en stor del av USA:s östra kust. Ni kan googla på det så hittar ni en hel del att läsa. La Palma övervakas noga för att alla ska få en föraning om det börjar gå galet. Marinan vi har båten i ligger precis i kanten där det förra raset var.

När vi läst oss mätta på info så bestämde vi oss för att ta ännu en sväng till Cumbrecita där vi tänkte oss en liten picknick. För på vägen hit hade vi inhandlat färska räkor, croissanter, majonnäs och dricka.

Ännu en slingrande väg, men inte så lång och betydligt bredare förde oss upp till utsiktsplatsen. Där gjorde vi bara en liten vandring till en slänt som låg i kvällssol och slog oss ner med vår matsäck. Inte långt efter fick vi sällskap av en stor, svart korp. Han stannade hos oss tills maten var slut. Bröd var bättre än räkor, tyckte han. Hemma i Sverige är korpar oftast ganska skygga och håller sig på betydligt avstånd, men inte här. Han satt alldeles intill Janne och höll noga koll på vad vi stoppade i oss.

Nöjda med vår dag körde vi tillbaka till marinan igen. I morgon ska vi köra norrut, upp till observatorierna. För att undvika molnen som ofta skapas på dagen, så ska vi vara där tidigt i gryningen.